3/2009

Foto: SSC

Skriv kommentar:
Till diskussionsforumet

Klimatkrisen är vid sidan av finanskrisen en av vår samtids stora utmaningar. Eftersom frågorna och sammanhangen är så komplicerade i ett globalt perspektiv, upplever vi lätt en sorts uppgivenhet och maktlöshet när det gäller folkbildningens möjligheter att göra något konkret.

Saken kan nämligen vara precis tvärtom. Det är just i de stora globala ödesfrågorna som det existerar ett allmänt bildningsbehov, ett glapp i kunskaperna, en längtan efter att förstå.

Klimatförändringen är just en dylik bildningsfråga. Enligt tankesmedjan e2:s barometerundersökning om drygt 1 000 finländares inställning till klimatförändringen, upplevde närmare hälften (46 %) att de visste för litet om fenomenet. Däremot har finländarnas oro för klimatförändringen minskat något (från 82 % till 77 % på ett år) enligt en färsk gallup gjord för Helsingin Sanomat.

Vem skall, om inte folkbildningen, bemöta ett sådant kunskapsglapp, en sådan oro?

Svenska studiecentralen har i dagarna satt igång en klimatkampanj – läs om den på våra webbsidor www.ssc.fi/klimat. I samband med kampanjstarten har jag funderat en hel del varför, hur och med vem. Här kommer några av funderingarna:

• gör klimatdebatten tillräckligt bred – och smal! Debatten skall inte bara föras mellan experter eller politiker, utan vara tillgänglig för alla. I SSC:s kampanj satsar vi på sk. klimatkaffen, som kan hållas under kaffepauserna på arbetsplatser, i skolor och föreningar. Då lönar det sig att avgränsa sig till en smal fråga, t.ex. ekobränslen i bilar, och återkomma till temat efter tid.

• utgå från deltagarnas vardag! Folk kan t.ex. vara intresserade av kopplingen mellan mat och klimat. På vår kampanjsida finns flera konkreta tips i frågan, t.ex. böcker och en konkret studiecirkel som genomförs med marthorna, med devisen Lev enklare.

• erbjud flera olika verktyg och informationskanaler. På SSC:s sidor finns en klimatblogg, kopplingar till en mycket bra nordisk sajt www.arenanorden.org som följer med den nordiska debatten före FN:s klimattoppmöte i Köpenhamn och erbjuder i sin tur studiematerial, boktips och en länklista.

• samarbeta med olika aktörer, miljö- och medborgarorganisationer, myndigheter och forskningsenheter. Vi kommer i första hand att samarbeta med finlandssvenska organisationer, men också vid behov med myndigheter och högskolor som tillhandahåller intressant information. Vid t.ex. YH Novias forskningsenhet Aronia finns flera forskare som forskar i kustregionens ekologi om man vill hålla en föreläsning kring det temat.

Mina egna erfarenheter av Agenda 21 -arbetet på 1990-talet på Lärkkulla säger mig att de små stegens politik är bättre än att försöka omfamna hela världen. Att tackla klimatförändringen handlar om att starta från marknivån, t.ex. såsom Kronoby folkhögskola genom att bygga solfångare för ren, förnybar energi. Var finns alla andra klimatinitiativ som smakar hållbar framtid?

Björn Wallén, rektor Svenska studiecentralen
bjorn.wallen(ät)ssc.fi